NU är jag glad! Jag vet inte varför, men jag har målat och kommit loss från kruxet i familjetavlan. Jag känner ibland så, när jag tröttnar på nåt jag gjort (i mina ögon länge) att jag inte orkar mer. Men så pratar man lite med folk, och blir peppad att fortsätta.

Jag ville gärna tycka att jag avslutar allt jag påbörjar, för jag gillar veeerkligen inte oavslutade projekt. Sen stod det i en horoskopbok, att vädurar avslutar nästan aldrig nåt. Kör så det ryker i början, är intensiva, och blir de inte klara snabbt, så blir de aldrig det heller.

Då kom jag att tänka på min inredningskurs.. 10veckorskurs som jag startade i februari-10.
Jaoo, jag har halva kvar. Men det är inte mitt fel! De skickade inte ut en ny lektion på heela sommaren, och det fanns inte nåt mail att de hade uppehåll eller nåt.

Jaja, till saken: Jag har fått mer tålamod i samband med att jag var varit så illa tvungen. Man utvecklas hela livet, håhå jaja. Tur är väl det, annars hade det inte bitt nå tavla alls.

Kolla tavelbloggen, för där är Lasses arm tyyp klar. Och hans fejs påbörjat. Mohahaa. Ser ut som Dracula än så länge.