En Flum brud i tuppkamsförpackning. Glimt i glasögonen, och stort hjärta för familjen och alla andra. Skriver om saker som gör mig pissed, och saker som jag avgudar litegrann.
Ja, det blev ju många inlägg i januari. 5 kanske? 3?
Nu är det februari, och det är snart ungefär exakt 528 timmar kvar tills jag träffar min Göteborgsfamilj igen. Om vi bara vore grannar alltså... Saknaden och längtan är så jävla stor nu.
Varför är Sverige så satans långt? Kan vi inte bara krympa ner det lite, lägga finland i norrland, trycka ner kiruna till jönköping, och lägga Götet i Forsheda? O så krymper vi lite på andra hållet också, lägger Ystad i Strömsnäsbruk och resten norrut.
******
Jag läste inne hos Linda Hummingbird, att det är över tusen olyckor på barn i dagens förskolor. (nej jag säger Dagis, så nääe. Fsk är fel. Det är såååå PK 2010.) Varför då? Jo, alla fröknar (läs: 1 på 10 barn ca?) kollar på några barn i taget. Även om vi alla önskar ögon i nacken, så är det inte uppfunnet ännu. Spegelglas på alla dagis-staket och husfasader på dagis vore ju en tanke.
Annars kom jag på att man kan anmäla sig som frivillig att hålla koll på alla barna åt dem. Gratis. Jag ställer upp. Hej! Jag finns, jag jobbar, jag kan gå dit nåra timmar om dagen bara för att umgås och hålla koll. Jag jobbar hemifrån. Med barnen på dagis har jag tid med det också.
Jag ska skriva en insändare till VN (Värnamo Nyheter) om detta förslag. Har inte kommunen råd att anställa fler, får jag dra mitt strå till stacken. Jag som faktiskt har möjlighet.
Engagemang förändrar. Om än ett litet steg i taget.
Gomorron! Det blev alltså 141 besökare igår, men så var det ju lördag också- det är svårare att komma högt på helger, folk är o flänger annanstans då än vid datorer.. ^^
Jag kör igång igen ett nytt försök på måndag, när folk faktiskt är hemma.
Idag blir det att göra ärenden och såna där grejer. En helt vanlig söndag. Trött som apa är jag.. Ikväll ska jag börja läsa i min TJOCKA starta eget-bok, som inte har bilder. Jag vill ha bilder. Jag får väl lägga in mina teckningar i boken o bläddra genom, så där blir lite bilder mellan texten. Osammanhängande, men ack så skoj! Haha..
Den 5 oktober ska jag på möte med coachen igen och en annan kvinna, och före dess ska jag regga företaget på skatteverket. Det betyder att jag måste ringa skatteverket först och få svar på lite frågor om siffror. Det är ju den svåra biten, när man är skitkass på matte.
Ska ju bli buissness-woh-mään, så måste ju lära mig siffrorna. Oh kära miniräknare.. <3
Imorrn ska jag gå till bibblan också, och titta på mina tavlor som ska hänga där, för fönstrena skulle ju bli putsade i torsdags, så de var tvungna att tas ner just då.
<- Hej nummer 76! VÄLKOMMEN in hit, med på resan mot buissness'et!
pöss
ps. Nuvarande besökstatistik: 40 Om det går över 300 idag, så skiter jag i revansch på måndag, såklart... haha! 260 kvar nu ju.
Jag kirrade även lunchen! Blev makaroner och skinksås, men HEY va fan, det är också ätbart. Man måste inte göra potatisgratäng till lunch, bara för att man "ändå bara dräller hemma".
Jäpp, blev fika vid 11, en frukt. Och sen då lunch kl 12. Vid 15 sen, blir det mellanmål igen, cornflakes. Med sylt. Till mig. (Vince är sockertokig redan, han behöver minsann ingen sylt..)
Jag har beställt lite material till företaget igårkväll. Och förra veckan beställde jag visitkort och en stämpel. Jag har pratat med banken om att starta ett konto till företaget, och jag skulle återkomma när jag registrerat det helt på skatteverket.
Jag har registrerat och betalt till Bolagsverket redan. Jag hoppas det går snabbt att få veta om man får ha det namn jag valt, annars får jag beställa nya visitkort.......^^ haha! Jag har pratat med en bokföringshjälpgrej, och vi skulle prata igen i mitten av november.
Are you Good, ellerr...! *bred GBG'ska* Ananas-reklamen där de vill ha two for one, offer. Går inge bra..
I går kväll/natt målade jag till typ 1, sen la jag mig med en skattebroschyr. Skulle sätta mig in lite i momsen och det ekonomiska, för alla säger att det är den svåraste biten. Ska ju skriva in o registrera moms för företaget. Jag tror jag fattade det mesta. Men vafan, varför står det hur man INTE ska göra också? Då kommer man ju ihåg det, men man kommer inte ihåg om man skulle, eller inte skulle, göra så.
Det är som när man kör fel hem till nån.. Man kommer ihåg nästa gång att jo, detta huset har jag sett förut, detta väkskälet.. Men man körde fel förra gången, så då kör man ju fel igen.
Skriv istället hur man ska göra, baaara vad man SKA göra, när man fyller i. Jag funkar likadant som barn, ordet "inte" ser/hör jag icke. Fotografiskt minne också, så det är därför jag kör fel även andra gången till folk..
Blev utmanad av Blondis81 men svaren skrev jag igår i samma utmaning. :P De finns här.
NU ÄR DET INSKICKAT FÖR GODKÄNNANDE! Företagets namn, och själva registreringen. Nu inväntar jag svar, helst ett KÖR HÅRT, och helst ett : "JA DET NAMNET ÄR PERFEKT OCH DU FÅR HA DET".
Och "ja du får starta detta företaget".
När jag fått det svaret, eller likvärdigt svar, Då kan ni komma att få veta allt hemlighetsmakeri. :D
Det pirrade fjärilar i magen genom hela registreringsgörandet. Lasse satt bredvid som moraliskt stöd och sa "klicka vidare! Ja, nästa! Klicka vidare!" medan jag då, lusläste allt.
update. Lasse läser bloggen på sin iphone, så jag skulle uppdatera tyckte han. haha" Söte lille gubbe. Jag skulle ju måla nu, men fastnade visst här.. Blir väl så när han är vaken. Lasse alltså. Jag gör allt hemlighetsgrejs när han gått o lagt sig, som normalt är typ 21. hahaha... Jag älskar dig pussgokka. Kan du gö litt kahvi te meiij? <3 *puppy eyes*
Jag hos mormor i söndags. Skjortan & linnet jag målat av i familjeporträttet..
Nu ska jag ringa dagissamordnaren och kolla om det är möjligt att Vincent börjar dagis tidigare än februari. Det är ingen brådska än, men åtminstone så han börjar i oktober-november nån gång sådär.
Jag har: --Mailat en betydande person --Ringt banken, hon skulle säga till personen som ska ringa, ännu en gång --Fått samtal om hemsidan, jag ska bli kontaktad igen i mitten av november --I november ska jag också gå starta-eget-kursen --Pratat med mamma lite --Matat, bytt blöjor o det vanliga --Bokat synundersökning till nya brillor
Steg upp vid 8 idag, utan att lägga mig igen. Det var rätt skönt att komma upp så pass tidigt, men jag var uppe igår med o läsa på, och plugga massa siffror och annat.
Ska regga företaget med för jag behöver inte en domän och websida före jag gör det, så nu ska det ske. Jag ska registrera företaget. Oh, men det är så mäktigt! Jag är NERVÖS ju!
ps. För några nätter sen när Vincent vaknade än en gång kl 02, så sa jag till honom att jag älskar honom. Säger det väldigt ofta nuförtiden, sa det för sällan förr. Och han svarade med att "jag älskar dig mamma" för första gången...... Smälte gjorde jag på plats. Är forttfarande inte i fast form sen dess. <3
** Update: Nu har jag ringt om dagis, talade in ett meddelande, så hon ringer cirka 15.20 idag.
Igår jobbade jag häcken av mig, skrev upp målen för IDAG, jobbade mer, skrev, gjorde en bredare affärsplan med fler detaljer, och registrerade nästan. Jag var snudd från att regga! Jag kunde inte för jag vill ha klart hemsidan först. Och allt som rör den, så jag har kontaktat folk som ska ringa mig idag kl 11 och reda ut en del frågetecken. Banken har ännu inte ringt mig, så jag ska ringa dem igen och klaga lite.
Jag läste i en starta-eget-tidning om en tjej som skrev "25 saker jag älskar med att vara egenföretagare". Hon skrev att de kan vara bra att ha på kylskåpet, när ens sambo kommer hem, slöar i soffan, medan man själv sitter med en fet hög bokföring långt in på natten. För då tycker man kanske inte det är lika kul.
Hon skrev tex att man själv styr sin inkomst, och att en vacker dag har man sitt lilla imperium. Och att man med gott samvete kan stiga upp kl 10 och gå omkring i morronrock hela förmiddagen,med laptopen som sällskap.
Haha, ja jag håller med henne om allt hon skrev där. Mycket jobb kommer det bli nu första året, mer än vad jag just nu kan ens föreställa mig. Jag VET detta. I febaruari är det planerat att starta, hela företaget. Tills dess krävs stora förberedelser och noggrannhet. Och en starta eget-utbildning som jag ska gå i november.
Barnen börjar dagis i februari, men jag funderar på att kanske börja tidigare med Storepojk. He sure needs it, och då kommer vi båda ut en stund på morronen och eftermiddagen, 3 dagar i veckan. Och jag och Doa får 5 timmar 3 dagar i veckan, för oss själva. Vincent fick ju det hela första året, rättvist ska det ju va.
Ge mig en glass o be mig sätta mg ner, om jag blir en workaholic. NÄMMEN! 2 nya följare på BlogLovin! Hej och Välkomna till en jävligt galen resa! <3
Jag har varit på viktigt möte idag. Värnamo Näringsliv, och jag framförde min affärsidé. Jag fick en del läxor, och massor med bra idéer och tips. Så nu hela eftermiddagen och kvällen, har jag suttit och räknat budget.
Riktigt kul, när man låtsas att det redan finns kunder och OJSAN vad bra företaget går, men visst FAN kan jag göra bättre än så. Jag vet det, och jag ska se till att det blir så. Detta ska bli verklighet, detta ska bli min chefsposition, och detta ska jag försörja mig och min familj med.
Framför allt fick jag den enorma läxan att registrera företaget på bolagsverket. Känns riktigt jävla mäktigt måste jag säga. Ett stort steg i hela denna processen, totalt slutgiltigt dessutom.
And I really love it.
JAG HAR MAKTEN ÖVER MITT EGET LIV OCH MITT JOBB. Det känns mäktigt. Oh, så mäktigt.
Företaget rör sig sakta men säkert framåt. Tanken är att portarna för det, ska slås upp i februari 2012. Med andra ord ganska exakt när barnen ska börja dagis. (igen, för Vincents del)
På måndag ska jag på ett möte, och jag väntar på ett annat samtal. Jag har skrivit affärsplanen, och jag gick företagande a och b i skolan. Det hjälper en hel del att ha LITE grundkunskaper, det måste jag säga. Bokföring och den biten är väl inte det allra lättaste, MEN jag ska klara det, av den enkla anledningen att jag gett mig fan på att göra detta.
Nu har jag kollat runt litegrann, och jag känner att jag har lite mer fett på rumpan. (kött på benen? nejtack..) Muskler på rumpan kanske, låter ju aningen bättre faktiskt..
Ja, så nu är det alltså det pratiska med företaget som ska ordnas. Allt pappersarbete och registreringen och grejer. Ska kolla upp mer om vilka saker som kostar vad också, fick läsa att registrera sitt företagsnamn i sitt län, kostar nästan tusen kronor. Bättre o veta alla såna här saker, före man bara kastar sig ut och plötsligt gick bankrutt innan man ens startat.
Har några stycken läsare som vet exaaakt vad jag pratar om nu, som jag ska fråga ut lite mer också. Erfarenhet är fan bra hos folk. :D Nyfiken och vetgirig är jag. (så då kan man kanske lista ut vart Vincent fått sin upptäckarlusta från..)
Japp, så nu är jag gladare, och får sprida glädjen här till er, i detta happy inlägg. Känns som att saker börjar komma i rullning! Ohh, jag gillar't.
Jehopp, nu skriver man Affärsplan då, för mitt blivande företag. Jag har skrivit en snabb sån förut, men lite vilsen då. Nu är det mer konkret. Efter att ha fått sånt svar på banken om att det fan inte blir nåt hus i år heller, så tar jag chansen medan den finns- Donken goes egenföretagare.
Jag har en grundidé och jag har kontakterna. Nu ska det finslipas och bli av. På riktigt. Men det händer inget förrän februari. (blev tillbakaflyttat, för detta skulle inte hända förrän om 10 år.) Bankens fel..
Lite cred till Linda Felskapad också förstås, som ju planterade tanken så den fick mer fäste. Och lite cred till Kristinas scrapbooking, hon har ju barn o man o allt! Ni är jävligt starka kvinnor, med starka viljor och en jävlaranamma i er. Wonderful women.
Och nej, jag säger inte vad det är mer detaljerat. Nä, det är inte konkurrens. Lite copywright och smussel måste man ju få ha.
...kommer ändå söka jobb sen. Bra med en plan B ibland.
JA, intresset verkade iaf ganska stort för en tävling där vinnaren får ett blyerts-självporträtt på vinnaren. Jag tror bestämt jag gör en sån tävling. :P
Vi var på banken idag och kollade lånelöfte. I bilen på väg hem igen, så pratade jag så munnen höll på att gå ur led, med Lasse. De kollar ju efter en schablon, och enligt den har vi inte råd att leva som folk, om vi tar ett lån på tex 1 miljon. (De kollade detta för olika summor) För enligt den schablonen kostar allting jättemycket, och enligt den schablonen, så måste man SPENDERA 19.000:- i månaden. Det gör vi inte ens i närheten, vi lever snålt och lägger pengar på bra saker.
Hur i helsicke tänkte denna människan (politiker) som bestämde att svenskar med två barn, ska spendera SKITMYCKET varje månad, och kanske spara en hundralapp?
WHAT?Varför ska vi leva över våra tillgångar, inte spara, och endast DÅ leva som "normala" 2-barnsföräldrar? För DÅ fattar jag om vi inte får låna när man visar att man fan inte är duglig att spara. När jag har jobb är det heeelt annorlunda. Det ska vara fast jobb dessutom. Så även om jag tjänar mindre på det jobbet, än vad jag får i FP nu, så får vi lån. Fastän vi har mindre pengar då. WHAAT? Varför kollar de inte efter personerna de ska ge lånelöfte till, istället för att själva gå efter en mall om hur mkt pengar vi SKA spendera på skit varje månad... För vi gör ju inte det! VI ansökte om lån, inte "alla andra". Och som ni väl vet nu, så är vi inte som alla andra..
Så, nu blire såhär: Jag fortsätter spara. Lasse med. Sen KÖPER vi vårt jävvla hus, kontant o klart. För det lär gå snabbare än att få lån.
Jag var med i tidningen på bakluckeloppisen! En nättidning, men ändååååå för fan. Jag har hållning som en guleböj och att sitta utan ryggstöd i öppen baklucka på vår bil, är inte så skönt. Men man ser mig allra meeest. :D
http://värnamo.nu/nyheter/festligt-pa-vraen/ Det är jag i vita jackan och sitter som en hösäck. Japp. Säljer Tupperware och tavlor, men mina större lådor är på andra sidan.. wtf. Reklam för MIG hade inte vart fel på den bilden. Men men, man kan inte få allt.. Autograferna tar vi backstage, ey?
Jag var livrädd för hur amningen skulle gå denna gången. Förra gången ammade jag Vincent i fyra hela LÅNGA dagar, före jag insåg min begränsning, och slutade. Vi hyrde en elektrisk bröstpump från BB för många pengar. Det gick inte mer. Mina bröst var såriga, ömma, och helt o hållet fucked up. Jag fick rådet då de dagarna jag ammade, att ligga ner och amma. Det skulle tydligen vara lättare. Det gick rätt OK men taget blev ju lite snett. Sen fick jag rådet att köpa amningsnapp, en gummi-silikongrej man fäster genom attt töja ut den och trycka fast. Efter man fått dit den, en halvtimmes krånglande, så kom ju såklart Vincent med sin hand, och puffade bort den. Hopplös mojäng.
Det gjorde ont och jag var alltså ganska frustrerad. Jag som SKULLE amma, som alla andra gör.
Denna gången, sa jag att det blir som det blir. Funkar det så kör jag på det, funkar det inte denna gången heller, så får jag pumpa åter igen. Med all stress bortkopplad, allt "måste" och all frustration jag kände då som inte finns nu- så funkar det. Jag ammar då och då, jag pumpar emellanåt, och för att hon ska öka i vikt, så får hon även ersättning ibland.
And it WORKS! Jag är glad, Isadora får all mat hon behöver och vill ha, och ingen är arg över det. Trycket utifrån försvann när vi blev utskrivna från BB, men även de förstod att det blir som det blir. Och det viktigaste av allt- amningen är denna gången mysig. Jag upplevde ju aldrig det förra gången. Det var bara förjävla jobbigt, och smärtsamt.
Amning är ju det bästa säger de. Ja visst, när det funkar är det ju skitbra. Men jag är inte den som är den, som kan amma in public. Hell, jag kan inte ens amma om det är folk hemma hos oss. Då går jag undan och pumpar ur istället.
Nu ska de låsa in henne ett par år. Jag vill inte att mina barn ska bo mittemot knarkare som mördar, tammeFAAN.. Ja det var HÄR mittemot VÅR lägenhet på VÅR gård. Fy faan.
Två asläckra karlar i ynglings-åldern (17-19, kanske) kom hit för en stund sen i jobbarkläder och stora verktyg. De frågade om de fick BORRA lite här.. Vincent sov då fortfarande så jag sa att nepp, pojken SOVER, men de kan komma tillbaka om en halvtimme. De sa att de kommer kanske senare idag då, eller imorron.
(nä sådär snygga var de inte, det skrev jag bara för o jävvlas med Lasse om han pallar läsa. haha..) (Igår sa han, att en av dagisbarnens morsa var söt, på luciat där. Det är bara därför. Inge annat!)
Poängen i detta, är att 4 minuter senare så hör jag att de borrar högt som fan i väggen som går till grannen, i vår lght.. Smaaaarta killar, det där. Om de inte får borra HÄR INNE så tar de samma ljudnivå och borrar hos grannen. Klipska killar. Oh-ja.
Bakgrundsfakta:
De ska sätta in el-mätare här vid elskåpen nämligen. För från o med nästa år (1 januari 2011) ska vi betala 300 kr mindre i hyra, MEN då ska vi börja betala elen i separat räkning.Då blir det värmeljus och inga element, lampor, datorer, eller teve. Då blire kallt här.
Är du med o tävlar om en julklapp till barnen/barnet/farmor/mormor/mostern som alltid spiller? Jag lottar ut en skitsöt haklapp från populära SPUNKIS.se i en tävling. Men du får skynda dig, för den avslutas redan nu på söndag så den kan komma före jul. Klicka HÄR för att komma direeekt till tävlingen.
Ny dag- nya bekymmer! :D Nä, ny dag, GÅRDAGENS uppskjutna bekymmer! Wihoo. Ironiii... Yäääy... Jajja. Det funderar jag på sen. Just nu käner jag mig inte speciellt bekymrad. Våfflan kommer ju snart, så det är ingen lång tid jag kommer att vara supermegaluspankfattig. Risken (chansen heter det kanske..) finns ju att jag faktiskt får ersättning för de 50%en som jag är hemma. Jag vet inte hur mänskliga de är på AF just idag när jag ringer och kollar det, men det märker vi. Antingen säger de att jag MÅSTE ta mig till och från praktikplatsen varje dag 50% OCH jobba där varje dag, halvtid. Och då är jag kört rökt fläsk.
Men säger de att det "räcker" med att jag söker jobb hemifrån, och spanar möjlighheterna till efter mammaledigheten, så klarar jag ju mig. Ont har jag så det räcker och blir över ändå, så det spelar ingen roll vad de säger. Jag kan ändå inte jobba. Inte fysiskt arbeta. Det är krävande nog att ha barn, och en gubbe som inte städar upp efter sig och som dessutom skäller på en för att man säger att man fan inte kan göra allt!
Menar nu inte att Lasse ska göra allt. Men liten hjälpande hand med saker som ligger nedanför hans midjehöjd är då fan inte för mycket begärt. Fick ett meddelande av min bästa vän nu i morse också, men i det stod att det skickades igårkväll.. Anyways, hon undrar om jag vill gå ner på stan, gör att gå runt på stan... på torsdag. Får nog förklara en gång till hur ont jag faktiskt har. Kan jag inte ens ta mig till praktikplatsen, så kan jag nog inte gå ner på stan för att bara gå ännu mer där.. Tanken var nog god från början. Men jag kan inte göra massa som gör förjävla ont. Det går inte. :'( (Om du läser detta Macco, så ligger mobilen i laddarn i sovrummet, så därför jag inte svarat än. Vet inte om du är uppe än heller? ;) )
Believe it or not- idag är en bra dag. Kan nog räkna de inläggen på min ena tumme, de som handlar om bra dagar. Jag är ju mest bara sur och vresig.. Över samhället och vårdcentraler och AF och FK. Men idag är jag glad på dem. Japps. Fick ett såntdär "lönekuvert" från FK idag, för de dagarna jag vabbat som jag tydligen inte begärt. (ja NU har jag ju det, men det var ända sen augusti, här..)
Ska skicka in 3 nya lappar bara, för man kan visst inte skriva på samma lapp, om han är sjuk och jag är hemma två gånger. (tex om jag är hemma med sjuk vincent den 12 OCH 19 december, så kan jag inte kryssa i 12 och 19 på samma lapp. Då tror FK att han varit sjuk i alla dagarna mellan också.)
Jag hade gjort såna lappar, med att han var sjuk några dagar med mellanrum. Tydligen får man inte det nudå, så ska be dagis skriva på igen. Hm. Tydligen också, måste man anmäla vab, samma dag som man vabbar. Ja, som om man inte har tillräckligt att hålla reda på, när man ska vabba!
När jag praoade skulle man ju ringa försäkringskassan, sin arbetsplats, kommunen, lasse, dagis, osv osv i all oändlighet. (Nu är jag sjukskriven, men får inget av FK ändå, för jag har inget läkarintyg förrän den 13e. Tre läkare har försökt att kolla om det finns tidigare. Det finns inte.) O så ska man skriva ut vab papper även i övermorron (för då blir han såklart febrig igen) fast man inte fått det första pappret än. Fattar ni? Nä, knappt jag heller.
Jaja, idag är bra dag. Pojken har varit snäll och puss-glad, jag har fått VAB pengar av FK, och jag har ETT nytt bud på mina grejer på tradera. Dessutom somnade han nu, som en liten grisaknoe.
Dagis ringde mig förut o sa att Vincent är välkommen om jag vissa dagar kan gå bort dit med honom, för det är OK för dem om jag är sjukskriven om Lasse hämtar honom. Vi pratade lite om Lucia också, och jag frågade lite hur de tänkt kläderna, för vi ska vara utomhus.. Men Vincents tomtekläder är i strl 2 år, och 92, så de är rätt stora. Han har 86 i sin jacka o termobrall. Hon sa att jag skulle prov-klä honom, så får vi se om han ser ut som en michelingubbe eller ej. ;)
Idag var ingen bra dag för fogarna dock, måste jag påpeka. Har bältet på mig nu, annars krackelerar jag. Mår illa också. Våfflan har inlett sin sparka-sönder-morsan-så-hårt-man-kan- period nu. Magsäcken rumlas runt och får ingen rast ingen ro. Ont i magen har jag haft nu i flera dagar. Magsyra o skit, så käkar link, och värktabletter. Har ju huvudvärk till på köpet. Ja, man MÅSTE få klaga lite, det är ju vad bloggen är lite till för..
Nu är jag riktigt jävla förbannad. Skrev ett fint mail med extremt förmildrade ord till min AF haldläggare om hur AF har behandlat mig och att jag inte kan ta mig dit. Fick nämligen ett satans SMS nyss om att jag ska infinna mig på deras förbannade jävla möte imorron bitti kl 08.30 med eller utan foglossning. Meddelandet kunde givetvis inte besvaras, nej det vore ju dumt att få förklara sig. Jävla Fucking skitrövsystem, ta er i arslet!!!!!!!!!!!!
Han svarade inte i telefon helelr när jag ringde X antal gånger. Mygleri på hög nivå, jag dunkar snart skallen i fem miljoner bitar i nån jävla betongvägg härhemma. De Förstör Mitt LIV ffs. för er som missade gårdagen: jag ringde flera ställen till AF och förklarade att jag inte kan komma. Min handläggare skulle ringa idag om detta. Han har inte gjort det. Jag ringde fler än 1 samtal till olika AF-ställen om detta.
Nu är det februari, och det är snart ungefär exakt 528 timmar kvar tills jag träffar min Göteborgsfamilj igen. Om vi bara vore grannar alltså... Saknaden och längtan är så jävla stor nu. 
Vincents dopljus, 2 år sen nu den 19/9.
