Stressad för jag hinner inte leva.
Kategori: Vincent
Det blev kiwi, päron, en Center, en ost-o-gurk-fralla en kopp te, och ett glas jos, till tevetittarkvällen. Ingen popcorn och massa godis, denna gången. Jag hann inte. Varför är pauserna så jävla korta att man inte kan BÅDE kissa, och göra nåt ätbart mellan programmen?
De är då aldrig lagom långa, pauserna. Antingen sitter man kvar, och då är det 15 min reklam. Eller så går man iväg, och ens sambo stänger av LJUDET och programmet man tittade på, började för länge sen, när man kommer tillbaka.
Man hör ju inget om ljudet är av. Synen är dålig, och hörseln med. Han sänker ljudet ändå, fastän han mute'at! Svenska program måste man ju ha högre volym, speciellt det okända för de mumlar ibland. De är ju inga skådespelare, inte. Det är ju bara Terry de textar...

Bwuuhuuuää, ens barn, ens älskade barn..! Tänk sen när Vincent blir stor då, tänk om han träffar en tjej i norrland, eller ännu värre- Kina! Eller nåt annat som är fruktansvärt långt från mig. Om han då vill flytta DIT och lämna mig, sin stackars ensamma mamma.... som inte har råd att hälsa på..
Nej nejnej, det får vi nog ta då. Ska ge fan i att oroa mig i onödan, det är ju att slösa energi jag kan samla ihop inför att gå med Vincent till dagis imorron istället. Han är bara 16 månader gammal än så länge, han kommer inte flytta ännu.
(så kommer min djävul på andra axeln och snällt talar om för mig att tiden rean GÅTT fort, och att den kommer att fortsätta rusa iväg, och att jag inte kommer hinna med varken barnens examen, konfirmation, student eller giftermål, för sen ska jag gå i pension och får brev med bilder från barnbarnen..)
No stress. Ska jag nog lyssna på nu. pöss.
Bloggadress: http://josdil.blogg.se/