Mycket snack o liten verkstad.
När jag började plöja genom kommentarerna, skrev jag mycket korta svar i de allra första (ber om ursäkt till er drabbade av denna sorgliga svarsteknik).

De sista fick halva noveller, nästan allihop.
Så nu kommer det riktiga inlägget, skrivet SOM ett inlägg. I MIN egna blogg.
**

Vi var alltså på ett dagis idag. Jag fick ett vänligt bemötande, och Vincent var helt lugn. Eftersom dagiset ligger mittemot vårt hus, så skippade jag vagnen. Det är snövallar och byggställningar runt hela huset, så en vagn blir bara krabb där.
Vincent är tuuung som faaan... Den korta biten kändes väldigt lång.
(nuförtiden ser jag ut som KarlAlfred när han ätit spenat=muckler!)

Jag frågade 100 frågor, men kom sen på att jag ändå glömt nästan allt jag tänkte.
Fick mycket information, och dagiset kändes bra och litet.
Vincent flirtade lite med fröknarna, jag fick en rundvisning, och de sa att barnen är utomhus mycket.
De brukar t.o.m. vara vid rutschkanan som är nedanför vårt köksfönster, sa hon.

Barnen blev väldigt nyfikna på den lille bebisen som kom, men när vi kommit in så gömde de sig i andra rum. Lite blyga, I guess.
När jag tog av mig kepsen och hälsade, såg de allt lite paffa ut! Men som alla andra, så sa de ingenting om håret. (jag förstår dem, vad ska de säga? "en mamma får inte ha sån hårfärg" eller varrå..?)

Ja, det blir 2 dagisbesök till, på andra ställen. Måste ju kolla alla alternativ.
Jag har vart duktig idag, men det är tufft och trist att inte Lasse kunde vart med.
JagÄlskarJuHonomOchVillAttHanOcksåSkulleBildaEnEgenUppfattning!


pöss Donk