Jag fick en award av feztis, som jag inte kunde sno bilden från.
Sen blev jag även utmanad av miss hannele, också att skriva 10 saker om mig själv, som iiingen av er vet om.

Men, nu är det ju så att några av de som läser bloggen, känner ju mig IRL.
Inte många, eftersom de flesta jag känner IRL, tycker att "bloggar är skittråkigt, o de läser jag icke."
(fortfarande är det folk som inte ens vet om att vi väntar numero DOS..)
Min besöksstatistik säger annorlunda, men vill de va hemliga så får de det, mohaha. 

***************


Wellllll, here we go.

Numero uno
Jag hatar fötter. Några vet detta, men inte kanske att jag AVSKYR även nytvättade fötter. De är äckliga. Tånaglar äckliga. Fötter skall icke pussas på. Man ska gå på dem, thats it.
Dendär reklamen Fötterna demonstrerar, där de har ansikten i tårna- förjävla äcklig. Jag Zappade.

Numero dos
Jag söp varje helg mellan åldern 17-21 med vissa undantag. Typ min student söp jag inte, eftersom jag ville minnas den. 
Jag hade jämt massor av minesluckor, jag var jämt fullast, och jämt jobbigast. Fick också jämt reda på dagen efter, vilka jag hade sårat, vart elak mot, gråtit på.. osv. 
Detta skäms jag över idag, men är glad att jag blev gravid, annars hade jag fortfarande vart dendär fullaste idioten på alla fester. 
Vincent och Lasse räddade mig. <3 


Numero tres
När mina föräldrar skiljde sig var jag 16 år, och grät varje natt, och var svart i min själ och hjärta. Jag hatade redan skolan och efter detta klarade jag inte av trycket mer. Jag gjorde en eller tre dumma grejer, sen hamnade jag på samtal en gång i veckan, med BUP. 


Numero quattro
Jag var en tråkig jävel i hela skoltiden. Mitt utseende var tråkigt, frisyren, stilen, och allting about me var tråkigt och trist. Jag var blyg och hade jävligt lätt för att rodna. 
Det har jag än idag, så när jag höll mina Tupperware-demos, så var jag troligen knallröd en större stund. :) 
Blyg är jag mindre nu, och stilen har väl ändrats en hel del, sen dess. 
Rosa hår, piercad, nitar, svart, neon, tuppkam.. 
Ja Nu Är Jag Cool Iaf.


Numero cinco
Vincent är planerad. Jag blev gravid efter 4 månader tillsammans med Lasse, inklusive ett tyyp missfall. Vi ville ha den. Så vi försökte igen och då blev Vincent till. No regrets there. <3


Numero seis
Våfflan är också planerad. Tjatet från min sida gav resultat. Trodde inte det skulle gå så snabbt, men på första försöket blev det två röda streck på pisse-stickan! <3


Numero ocho
Jag har varit i spanien med min pappa på olivolja-kurs hos en snubbe som handlade med olivolja. (2007) Vi fick se hela processen, vi fick åka tåg i spanien, och vi fick uppleva en hel del. Tre dagar var vi där.

Numero nueve
Förut när jag bodde hemma (två år sen) var jag inte intresserad av varken blommor eller trädgård. Nu när jag bor själv (själv o själv..) så tycker jag att det ger så förbannat mycket, att se när de KLARAR sig!
När de blommar, när de luktar gott, när de slår ut, när de är knallgröna istället för bruna o vissna.. Man blir glad i hela kroppen. Jag blir.


Numero diez
Jag avskyr, och gråter (gravid, hallå!), när folk är elaka. Folk tänker inte. Folk säger bara grejer, och jag tar åt mig som en jävla svamp. Sen ligger jag om nätterna, kan inte sova, för att jag tror att folk är sura på mig. OCH jag är jävligt besviken, förbannad och ilsk, på dessa folk, som orsakat min sömnlösa natt.
Istället för konfrontation, blir det oftast bara att jag gråter, och undviker människan i största möjliga mån. Alla dessa människor blir bara fler. När man är gravid ska folk vara snälla. Folk är inte snälla. Folk hasplar ur sig de mest banala otänkbara SKITsaker som man blir riktigt jävla fucking sårad av.


Det var svårt att skriva tio saker, men det var ändå skönt o få ur sig allt dedära.
Detdär man haft inom sig. :(

pöss.