Bitter-elakt och surt.
Knapplås går ju inte under ett samtal. Väl?
Jag har blivit en bitter människa.
Jag kräks inget nu denna graviditeten, förutom de 3 gånger i början, (pepparpeppar ffs!) och jag mår bra fysiskt med mage o rygg och sånt.
Men bitterheten sitter i. Hela tiden. Jag är arg, och jag blir bara mer arg för varje liten sniken elak kommentar jag får.
Det kan vara allt ifrån att jag inte städat på ett visst ställe (vi är 3, snart 4 pers som bor här, I'm no fecking housekeeper). Eller nåt om "det ska jag fan komma ihåg" som nu flera personer under samma vecka har talat om för mig.
Om jag är så fucking jävla värdelös, prata inte med mig då.

Nej, inte fan mår jag väl och är toppen-happy-tjej som jag brukar vara.
Det går upp och ner- jag kan skratta ihjäl mig åt nya comhem-katten. Eller fnissa åt att jag käner igen mig hos alla er mammabloggare med saker som alltid går snett, när det KAN gå snett.
Sen kommer det en liten endaste vass kniv o sticker mig nånstans där det gör som mest ont.
Jag kan påpeka att ni som kommer med snälla kommentarer ni gör min dag. Alltid.
Bloggadress: http://allgren.blogg.se/