En Flum brud i tuppkamsförpackning. Glimt i glasögonen, och stort hjärta för familjen och alla andra. Skriver om saker som gör mig pissed, och saker som jag avgudar litegrann.
Förlossningsberättelsen för er som vill läsa, finns här under detta inlägget.
I morse när Lasse ringde och väckte mig sa han att han hade sovit med Isa bredvid sig, och när han vaknade för att gå till jobbet, så undrade han varför Vincent låg där. Och varför han var bebis igen. Hon är så himla lik honom! Och i Vincents gamla gröna grod-pyamas, så är de slående lika. Jag förstår att gubben min blev förvirrad..
<- Gammal seriestripp.
Morgonen idag var inge vidare kan jag inte påstå. Inte för mig, inte för Vincent, och via Isadora, inte för mig, återigen. Här hemma gick ju allting rätt okej. Vincent vaknade efter mig, jag gjorde välling till honom efter jag hade ammat Isa. (vad skumt det känns att skriva egentligen, jag är ju den som inte ammade liksom.) Hon tog ena bröstet, men inte det andra. Igår var det tvärtom. (med höger o vänster alltså) Men jag gissar att hon blir mätt av bara en omgång, så att säga. Dock blir hon ju hungrig jättesnabbt efteråt igen. Men vill ändå inte ha bröst 2. Då är det lättare att se hur mkt hon äter, via flaska. På mina bröst är det ju ingen måttabell och inga linjer, och de är inte genomskinliga heller.
Vincent åt knappt nåt av sin välling, men vi tittade som vanligt på svt B. Jag drack rabarber/jordgubbsssaft till frukost. Bob som gjort den till mig, till bara mig. Och Vincent, som älskar Bappf. (saft)
Vi skulle gå, jag preppade sittvagnen. Tog fram bärselen. Bytte kläder på isa, som spydde ner sin body just när vi skulle gå. Vi var redan sena, och jag hade ringt dagis och förberett dem på att vi skulle bli sena, då båda barnen åt jävligt långsamt..
Hon blev väldigt blåklädd, av Vincents gamla kläder, och några "nya". En superman-body som jag köpt av Hannele. Ljusblå Nallepuh-sockar från Vincent. Och neon-turkos plyschbyxor också från Hannele.
Väl framme på dagis, efter att ha gått dit i isblåst och två tunga barn, ville Vincent inte gå in genom dörren. Han ville ut när jag lyckades fösa in honom. Han gallskrek. Han gjorde detta igårkväll också, när han hade skitont i magen pga bajs. Så jag sa till fröknen att det är för han är skitnödig, och jag masserade honom lite på magen. Stora tårar föll på hans kinder.. Efter ett tag gick jag hem ändå, och med Vincents illvrålande gråt kvar i minnet.
När jag kom dit och hämtade honom så sa de att när jag stängt dörren så hade han vart from som ett lamm. Öhh? Jaja, tur det iallafall. Men han hade inte bajsat. :/ Blir nog en repris ikväll av igår då, med illvrål och ont i magen. Får ge honom katrinplommonpuré. Bajsa bör man annars dör man.
Fick uppmaning från högre makter att det inte ska dröja två dagar mellan inläggen. Japp, min svärfar som varit i farten igen. Han är flitig läsare av min blogg, önskar bara att resten av min/vår släkt vore lika engagerade. ;) "Det skrev jag ju om i bloggen, bilder finns i bloggen, har du inte läst min blogg?", säger jag ganska ofta.. haha.
Vincent är inne i en Baaam-period. Vet inte om jag sa det? Han ska slå på allting, och så säger han BAAMMM!!! Det är inte bra. Han slåss rejält hårt. :/ Jag är fullt medveten om att det beror på att han har fått ett syskon. Jag förstår att han känner sig osedd ibland. Han är jätterar oftast, vill sitta i knät när man ammar/matar, och han vill sitta bredvid hela tiden. Det får han såklart. Men att slåss accepterar vi inte, och därför är det ju ännu roligare att fortsätta.
He's just a kid.
Jag tycker så hemskt synd om honom! Jag ger honom massor mer uppmärksamhet nu, och tar hand om honom mer nu, eftersom jag KAN lyfta honom nu, och jag KAN jaga honom utan pain i höften. Men den är ju inte odelad längre. Han får inte all attention, all the time. Han har en delad uppmärksamhet nu, med sin lillasyster. Tänkte skriva ett typ debattinlägg om amning sen, och jag kommer säga emot mig själv X antal gånger. Därav "debatt"-inlägg. ;) Idag är Isadora 12 dagar gammal.
Jag funderar nu på att ge fan i dagis. Kompisar träffar han ändå, och om det ska vara sånt förbannat besvär med att ta sig dit och hem, och dessutom tvingas göra fröknarnas jobb medan jag är där, ja då vetfan om jag tycker att det är värt det. Vi betalar pengar, varje månad, för att de ska ta hand om våra barn några timmar om dagen. Kan de inte göra det, vill jag inte betala nåt heller. Simple truth.
Vårdnadsbidrag, kvinnofälla, och ingen avlastning? Kanske blir så.
42 frågor om den du älskar (jag har sållat bort skumma frågor)
Överst- Vincent. Mitten- Våfflan. Nederst- Våfflans hand och fot. När bebis är född ska familjefoto vara i mitten istället.
1. Vad heter han/hon? - Vincent Tommy Mikael H.S. 2. Hur gammal är han/hon? - blir 2 i maj 3. När träffades ni sist? - När jag la honom i sin säng för middagsvilan. 4. Är han/hon snygg? - Världens finaste skatt man kan önska.
7. Vad har han/hon för parfym? - Ingen men badar i natusan duschcreme. Luktar <3 9. Vad är erat första minne? - Förlossningen..? kanske! 10. Har ni många minnen ihop? - De flesta, skulle jag väl säga.
13. Är du avundsjuk på honom/henne? - Lite. Liten och bekymmesrlös. 14. Vad heter hans syskon? - Inget ännu..
16. Hur träffades ni? - Well, blommor o bin, sen föddes han. 21. Har ni pussats? - Han är världens pussgurka. 28. Har du sett honom gråta? - Ja. 29. Vad gjorde du då? Pussas på honom.
30. Har du sett han/hon vara riktigt arg? - Endel utbrott. ;) 31. Har han/hon sett dig gråta? - Ja 32. Vad ska ni göra i sommar? - Åka till Öland igen hoppas jag. Hälsa på farbror/Våfflans gudföräldrar i södra norrland.
34. Har ni pratat i telefon någon gång? En gång tror jag, jag är ju hemma annars. 36. Kommer ni vara kompisar om 10 år? Då är han snart 12.. Risken fins väl att han hatar lite mer då, i allmänhet. 38. Vad är det bästa med honom/henne? - Han är en solstråle som skrattar OFTA! 39. Vad skulle du vilja att han/hon ändrade på? - Byta blöja på sig själv? Men det kommer! 40. Skulle du ge honom/henne pengar om du vann 1 miljon? - Nä, det skulle jag ALDRIG. Klart som fan, vad tror ni om mig.. :s
41. Hur ser hans/henness klädstil ut? - Den är min. Öööh, ja. Grönt. Jeans. Döskallar. Svart. Tufft. 42. Vill du att han/hon ska kopiera detta och skriva om dig? Han kan nog inte det, men Lasse kan gärna gö den.
Vincent tuggade på fåret shauns mule, så att den lät BÄÄÄ BÄÄÄ, och samtidigt drog han ut den där svansen, så att hela fåret vibrerade. Jag tyckte det var adorable, och fnissade, och Lasse frågade mig om jag skulle börja gråta, för det såg ut som det. Jag talade om att skratt och gråt har en jävligt tunn gräns i mina känslor just nu. Han såg det, ja. Det var så illa att jag fick bryta loss blicken, och stirra ner i min avocado med räkröra, för att inte faktiskt fälla en tår. Och jag sa: "mm."
Vi åt fredagsmys sen trots allt, blev alltså avocado med räkröra, och sen fläskfilé i bacon, med klyftpotatis och brunsås. Och sallad. Till efterrätt, blev det lösgodis, coca cola och gb-glass med fruktsallad. Jag var så mätt att jag sprack när Anders Bagge åkte ur Lets Dance. Nej, dåligt ordval i detta tillstånd.
Rybak är iallafall fortfarande kvar, min lille norske gutt. Men så blek han är, lillpojken!
Det kom lite värkar sen efter lets dance med. Med sammandragningar och ont aj aj och allt det där. Just när jag sms'at halva sverige att det var så, så försvann de ju. Bra att veta, vill jag inte ha dem, så bara skriver jag att vi ska nog åka in till bb snart. Ha haa haaaa. (bittert ironiskt skratt)
Vincent, 20 månader gammal igår, har lagt sin första tolle, i porslinsskålen! Ja för fan, Vincent har skitit (och även kissat) i toaletten för första gången. Pottan gillar han inte, men bajsat har han nu gjort, utan blöja. Han har en såndär sittring till toan som han satt på. Och pallen under fötterna. Inget tvång, inget skrik. Han satt där bara en stund, och skulle skita helt enkelt.
Före sin 2årsdag!
Så duktig, min stora lilla pojk, så jävla duktig är du. <3 Idag har han lärt sig o säga "varmt" också, om både maten och badvattnet. Utvecklingen rusar, han lär sig ett nytt ord MINST i veckan nu. Underbart!
WIHO Hon har skaffat en blogg nu. :P Hälsa henne från mig. Kvinnan i fråga heter Sandy. Ni som har hundar kan ju kika på hennes lille tosing Tina.. haha! ;)
Vincent gav mig en slängkyss tillbaka idag när han skulle sova middag... <33 Jag har gjort det nu varje dag sen jag blev sjukskriven iaf, gett honom en slängkyss när jag går ut o stänger dörren. Och då brukar han bara nicka, o le, o säga: M-m! Så idag fick jag en sååå fin och kärleksfull slängkyss tillbaka. Guhh vad jag älskar den killen. <3
Senare idag, före vi åt middag på kvällen, så tog han ut nappen ur munnen, hoppade ner från sin Tripp trapp, och gav mig en puss på munnen. Utan att jag ens bett om en. Lovely kid, Vince... Kommer fan bli världens bästa storebror.
Slog in paket också, igår. Kyrkan fotade jag i förrgår när vi var ute och körde.
Min granne kom hit när jag låg i soffan och försökte somna. (försökte- jag blev stöööörd av en styck pojk som hoppade på mig, låg inte ner när jag la honom bredvid mig, drog sönder mina glasögon, bankade med både örat huvet och nappen och handen på Våfflan.. o så vidare i all oändlighet.)
Hon ville att jag skulle hjälpa henne med vällingen. You see, svenska är inte hennes förstaspråk.. Hon sa en gång att Vincent får lära henne svenska, då han kan mer svenska än henne. Haha! (Han kan ju klocka o lampa o allt dedär men ja, sådär jättetydligt pratar han väl inte..och inga meningar.)
Ja, jag hjälpte henne iallafall med vällingen. Det var 1 dl vatten och 3 msk pulver. Sen gick hon, och sen kom posten- armvärmarna från Gilla kom! Jag vann ju inte hennes tävling (morr..) men fick äran att köpa ett par likadana av henne! Massa fina är de, och riktigt välgjorda. Hon har nog stickat ett par gånger, kan man misstänka. ;)
Jag fick inte sova nåt mer sen, för Vincent ville inte sova varken efter att ha sketet eller ätit. Varför är han inte trött? Jag håller på o falla ihop, och han bara: "hahahhahaha springaspringa hahahhaaha, brrmmmmmmfh! springaspringa, piruett! bankabanka, oooh en bestickslåda! ooh, jag fick tag i 5 gafflar! oooh, kasta golvet, jaaa! en gång till! Hoppa, piruett, springa springa, hahhaha!" Var fååår han all energi från..? Jag har väl iofs en inneboende som stjäl mycket kraft men iallafall. Jag ska väl inte vara så här trött ÄN, jag är ju ung o frisk.. :/
-- Bild från Google. Edit: Nu har jag sovit ett par timmar, drömde att jag gifte mig med en tjej som såg ut som mig/miss Baam/hon på Joddler-reklamen här till höger, och jag och Jay sjöng på vårt(mitt och okända tjejens) bröllop. Jag sov i soffan nu och när jag vaknade kunde jag inte få bort Jay ur huvet. Japp, en IDOL är han. :)
Skrev lite om detta nyss på bilddagboken. Att det är sånt här jag har längtat efter bland mycket annat. Vincents första dagispyssel. Nu i jul särskilt, då de ju brukar julpyssla på dagis och skolor. Jag var på dagis idag för första gången på nån vecka (2 kanske?) och lämnade Vincent. Han har varit hemma med mig när jag haft det som tuffast nu i bäckenet. Idag kände jag dock att det var rätt okej, så vi gick lååångsamt till dagis.
Fick då med mig denna ljuslyktan hem som han hade gjort! Fröknen sa att han hade ätit en stor klump med trolldeg. Han tyckte dock att det var lite för salt...! ^^ (trolldeg= vatten mjöl, salt). Så fröknen hade gjort en boll och plattat till den, åt Vincent. Då hade Vincent sagt : "Bulle!" Han kan sina kakor och bullar, min son. Mormors gener där, rakt av. (Vincents..)
Jag är så stolt över dig lillpojken. Du gör så fina saker. <3
Den fick en hedersplats på hallbyrån och sprider nu ljus och värme till tomtarna och bocken. (Bocken har för övrigt min mor gjort på en halmkurs.)
Idag blir det inget inlägg från Listan, jag är alldeles för förbannad för det. Det får vi ta en dag när jag är snäll och trevlig igen.
Vincent vägrar ju att somna. Normalt sett ligger han tyst tills han GÖR det. Denna gången står han i sängen och bara gnäller, lipar, skriker, gnatar, skriker, lipar, och vägrar tamigfan att vara tyst. Ni får säga vad fan ni vill om att man då ju SJÄLVKLART ska ta upp honom och ge honom massa pussar och kärlek och vackra ord. Jag gör inte det, han ska SOVA och jag tänkte vara konsekvent. Nu, en timme senare, när han har hållt på KONSTANT sen jag LA honom, så orkar jag faaaaaaaaaaaaaaaaan inte mer!
So stay the feck outta my way, jag är ingen rosa fluffleksak just nu. Håll er långt borta.
Idag klockan 11 ska jag infinna mig på inredningsbutiken på Pelikanens galleria/köpcentra... Praktikanten är jag det. Undrar jag, om jag ska ta med min namnbricka.. Har en där det står Annelie kort o gott. Utan nån logo alls. Från UF företaget vi hade för längesen i skolan. Ja, jag har den kvar. I sminklådan.. Fråga mig inte varför.
Jag har skjorta på mig, är massa fint sminkad, och har rödbrunt hår idag. (!!??) Det fanns inte den lila schwartzkopf jag brukar köpa i röd förpackning. Så det blev en wella, rich rose. När man är preggo kan hårfärg bli hur som helst. Det blev faktiskt bra, syns inte utväxt, och det var ju syftet. Köpte två nya diadem igår också (pga mitt ena favvis-diadem RÅKADE- Vincent- hamna i toastolen, o jag därmed vägrar ha det i håret mer), och en barncykelsadelgrej och cykelhjälm till Vincent.
Så halv elva ska Vincent vara på dagis. Ska bli spänande med cykel och hjälm och allt. Kommer han att sitta still? Dags att bege sig neråt nu då alltså- ta på alla tusen kläder, hjälm, sätta fast i cykeln, hålla reda på cykel, balans, barn, väska, papper.. och cykla rakt. Med framtunga delar på en viss Donk. Jag har ingen balans ens UTAN extrapåsen på magen, hur ska detta gå med både preggo OCH en Vincent där bak.. Och kanske halt ute idag med? Kallt är det ju. Den som lever får se.
(drömde förresten att lasse och vincent hade vart med om en bilolycka och doktorn ringde mig och hade världens sämsta täckning, så jag hörde inte ens om de hade överlevt eller om de va oskadda!!)
Volbeat- Maybelline.. Den låten får en ju o bli sådär lugnt gosigt kär igen. I övrigt en mycket seg dag. Jag gick ju in i vecka 27 idag, så LindaTok gjorde en ny header till mig. (länk till vänster, klicka o tala om för henne att den är snygg)
Vincent har suttit i soffan med mig och lagt örat mot magen o lyssnat. Han gör så hela tiden. Först drar han upp tröjan på mig så magen syns, sen lägger han örat mot där, och så lägger han sina händer bakom ryggen (sin). Obeskrivbart gulligt.
Ibland får han sina frispel och ska smälla till en i magen, ansiktet, huvet... :'( Det får han givetvis inte, så då säger jag till honom och håller honom i händerna. Försöker distrahera honom så han glömmer att han tyckte det var skitkul att slåss i ansiktet o glasögonen(!!!!) på mamma.
Annars när han är dum och "borde" bli tillsagd så gör jag inte det. I pick my battles. Är man en "nejsägarmorsa" så blir tillslut allting roligt för honom, bara för att jälvas, för då får man uppmärksamhet. Jag fokuserar på att uppmuntra de bra sakerna han gör istället- tio gånger mer. I pick my battles.
Hur gör ni?
Är ni på era barn jämt och skriker nej, så fort de drar fram en bunke? Eller sitter ni lutade tillbaka och väntar på att barnet ska hitta på nåt annat?
Igår var ingen bra dag, men det tar vi på fyllan. (not ever alltså) Utvecklingssamtal idag på morronkvisten 8.30, men det var nog vid 8 vi skulle vart där. Enligt fröken så hade han iaf för sig att han skrev 8. Jag hade ju slarvat bort lappen före jag hann skriva in det i kalendern, men hade för mig det var 8.30. Det var nåt som började med åtta iallafall.
Det gick bra, och jag framförde mitt önskemål om att nån alltid möter mig vid dörren, så jag slipper ta av mig skorna. (det är en grind in till en annan hall där jackan ska hänga) Jag har ju ett helvete att få på mig skorna.
I morse och igår var början till att inte få på mig sockarna alls. DVS nu är jag ganska väldigt jättegravid. På torsdag (i övermorgon) är det ju bara 13 veckor kvar, det gör väl sitt till.
Vi ska låta honom krypa mycket, när han gör det hemma, sa han. Det är bra för finmotoriken senare i utvecklingen när de ska rita, skriva, måla, läsa och sånt. Så att de klarar av att sitta still. Jag vill att han ska kunna klara av att sitta still. Barn som knappt krypit före de lär sig gå, har svårare med det nämligen. Och Vincent kröp ju knappt före han reste på sig och sprang..
Jisses, om 3 veckor är jag redan i vecka 30. Skönt o ha detta överstökat sen. Det är fint med gravidmage på bild, men att VARA det är en sjuhelvetes annan femma. Jag gillar det inte. Det enda som är bra med det är att man känner att den lever och rör sig och växer och frodas, och man mår JÄVLIGT bra- när man mår bra. Synd bara att det är så fruktansvärt sällan när man har neråt-tjack-hormoner jämt. Antingen deppig, eller skitförbannad, eller störtlipe-ledsen.
ps. fick mail av min a kassa att jag inte får a kassa, inte får aktivitetsstöd förrän 3 mån efter inskrinvning i AF. MEN att hon ska prata med en på FK imorron. Jag hoppas att denne kan ge mig NÅT öre, retroaktivt. Sen augusti har jag levt på Lassi och tradera och sparpengar som skulle gått till huslån.
Jag satt på knä i Vincents rum och visade syskonet i magen för honom. Han blev väldigt intresserad denna gången som så många gånger förr- men denna gången bankade han inte, och slogs inte heller. Han visade hängivenhet, vördnad och försiktighet. Jag hade med kameran så jag förevigade det hela. Delar med mig av några söta bilder:
1. Pet-pet, är det en Våfflasyskon därinne?2. Luta sitt trötta huvud mot mamma och Våfflan.
1. Lillasyskonet är Vincents stöd och Backbone i livet. 2. Hallå därinne, pet pet peta-pet?
För övrigt så väger jag numera 12 kilo mer än som ickegravid. Med Vincent gick jag upp 15-16 kilo. Totalt.
= Nu är jag fan nästan lika stor som när jag var sista veckan med honom, nu är det tungt.
Oj jäklar, nu budas det som baaara den på stakarna. Haha! :P (Fattar du inte- läs inlägget här nedanför) Jag har fotat lite av mina kläder som jag inte vill ha kvar längre, som ska läggas ut där lite senare ikväll. På dagis idag när jag skulle plocka hem min sleeping beatuty, så kom jag dit. Ingen Vincent. Jag gick in. Ingen Vincent. Jag frågade fröknen var Vincent är. Hon sa: Nä han är inte här mer, han har ju redan gått hem. Det vet du väl, han är stor nu, det brukar han ju göra vid denna tiden.
I mitt huve snurrade det en jäkla massa om vad i helvete nu Lasse har gjort, eller om det är nån av våra föräldrar som plockat hem honom tidigare, eller nåt jävligt skumt som var på gång.
Men sen sa hon att ja, han brukar ju gå hem själv, och DÅ ramlade klacken ner från taket (ja det heter väl så va!?) och jag fattade att hon drev med mig. Men när jag i mitt huvud redan hade börjat den tankebanan om vem jag ska skällla ut, så var det liksom inte riktigt så roligt längre..... Blev ju för fan rädd. Som den björnhona man är, om sina barn.
Han låg kvar inne i sovmadrass-rummet, och nanade gottigt när jag kom. Han var alltså kvar.
ps. Gillar ni lyktorna bör ni ju kolla in tavlan jag gjorde också. Änna. Här Finns Den.
Tänkte att ni kanske vill ta del av alla Charmtroll-gosigos-bus-mys grejer Vincent har gjort de senaste dagarna? Jag har ju mest vart ego och skrivit om Tradera och alla tävlingar jag är med i..
(PÅMINNELSE- Dunken-tävlingen som JAG håller i, vill ni ju delta i. Det gör ni HÄR.)
För någon dag sen när Vincent var som sjukast, så kom han till mig där jag låg i soffan och glodde på Vem Vet Mest. Så klättrade han upp bredvid, sen la han sitt söta tunga huvud mot mitt bröst och låg där en bra stund. (15 min? 20?) Jag klappade honom på huvudet och gav honom lite ryggmassage. Ni som har 1-åringar vet att bebis-gos-tiden är sen länge passerad och barnen är mer vilda än tama- men nu gjorde han såhär, och mitt mammahjärta smälte till en guldklimp.
Igår när jag hade fått in Vincents gamla bebiskläder i strl 50/56 från förrådet (Läs: Lasse tog in en låda), så började Vincent att ta av locket, och att kolla på plagg efter plagg, ett och ett. Han lyfte, synade, och la det bredvid lådan. Jag behövde bara titta på, Vincent skötte sorterandet åt mig. Snäll o rar pojk jag har, som tänker på sin mammas tillstånd och värk i hela kroppen. Han skonade min rygg. <3
Jag kom till dagiset glad i hågen. Väl där, så hade Vincent hamnat i målbrottet, och fått en släng av bantnings-mani.
Jag SÄGER ju det gott folk, han KOMMER att växa snabbare än vad jag hinner med! Som skönt är, så är det inte frågan om att jag fick hem en 190-lång o benig tonårsrevoltande Belsebub, eller nåt annat. Han hade matvägrat på dagis. Han lät jättekraxig i halsen, såndär röst som man själv tycker är skitball. (Iaf jag, när jag får den, och Phoebe i Vänner gillar den också.) Hans Fröken gissade på att det faktiskt kan vara halsfluss. Så gissa vem som får Vabba imorron? Igen? Han är dessutom skitvarm, så feber är ett faktum. Lite konstigt att de inte har ringt, men jag skulle ju ändå dit vid 2, så de var väl snälla nog och avvakta den tiden istället.
Nu ska jag fixa med tävlings-bilden till Tävlingsinlägget, för där är fel slutdatum på det nu. Paint är min ääända vänn.
Japp, hemmagjord gratäng är mycket godare. I know, för jag är en jävel på det. Mohhaa! Meeeen, som ni vet så går man ju omkring och är konstant hungrig. Impulsköpa det som går snabbast. Jag skulle verkligen tagit potatissallad isätllet. Att det ÄNDÅ skulle ta 35 minuter i ugnen med den förbannade gratängen, kollade jag ju såklart icke upp.
Det blev kiwi, päron, en Center, en ost-o-gurk-fralla en kopp te, och ett glas jos, till tevetittarkvällen. Ingen popcorn och massa godis, denna gången. Jag hann inte. Varför är pauserna så jävla korta att man inte kan BÅDE kissa, och göra nåt ätbart mellan programmen?
De är då aldrig lagom långa, pauserna. Antingen sitter man kvar, och då är det 15 min reklam. Eller så går man iväg, och ens sambo stänger av LJUDET och programmet man tittade på, började för länge sen, när man kommer tillbaka. Man hör ju inget om ljudet är av. Synen är dålig, och hörseln med. Han sänker ljudet ändå, fastän han mute'at! Svenska program måste man ju ha högre volym, speciellt det okända för de mumlar ibland. De är ju inga skådespelare, inte. Det är ju bara Terry de textar...
Jag lipade en stor skvätt till Medium ikväll. Hon DOG, och äldsta dottern fick ta över allt ansvar, och hon ville inte att dottern skulle plugga andra sidan USA, för hon skulle sakna henne för mycket.. Och dottern stötte bort modern för hon blev en pain in the ass. Bwuuhuuuää, ens barn, ens älskade barn..! Tänk sen när Vincent blir stor då, tänk om han träffar en tjej i norrland, eller ännu värre- Kina! Eller nåt annat som är fruktansvärt långt från mig. Om han då vill flytta DIT och lämna mig, sin stackars ensamma mamma.... som inte har råd att hälsa på..
Nej nejnej, det får vi nog ta då. Ska ge fan i att oroa mig i onödan, det är ju att slösa energi jag kan samla ihop inför att gå med Vincent till dagis imorron istället. Han är bara 16 månader gammal än så länge, han kommer inte flytta ännu. (så kommer min djävul på andra axeln och snällt talar om för mig att tiden rean GÅTT fort, och att den kommer att fortsätta rusa iväg, och att jag inte kommer hinna med varken barnens examen, konfirmation, student eller giftermål, för sen ska jag gå i pension och får brev med bilder från barnbarnen..)
Han vrålskrek i morse. Det vanliga väcknings-jag-ligger-här-o-pratar-lite-för-mig-själv var helt bortblåst. Han vrålskrek när jag kom in i hand rum. Han vrålskrek när jag hälsade godmorgon. Han vrålskrek när jag gav honom nappen som låg på golvet, som han pekade på. Han vrålskrek när jag frågade om vi skulle byta blöja. Han vrålskrek när jag log loss nattblöjan.
Han har varit rätt lugn när han åt välling just, men annars så går han bara omkring här, förstör allt mitt smink (var är allting nånstans? Han har ju gömt min "nyaste" mascara nånstans) Så jag får stå och försöka få ut nåt ur de gamla mascarorna en halvtimme extra framför spegeln. Då vrålskrek han ju såklart också, ger man inte full attention ja då jävlar vettu. Sen drar han ner musmattan med mus och allt, vaarje dag, och han blir lika jävla förbannad varje gång man sätter tillbaka den. Höga C-skriket, ni vet? Näh, nån tinnitus har jag ju inte eller så, inte alls. Och den blir ju inte bättre av att han håller på sådär. Visst, han har ont i magen, men lite tystnad kan man väl lida i..? Jag gör ju det. Shh, pojken, shhh...
Jag återkopplar till inlednings-orden i detta inlägg. Hade ju iallafall en uppiggande glad rubrik? (ni som säger man ska se det positiva.. hihi!)
<- Gammal seriestripp.
Överst- Vincent. Mitten- Våfflan. Nederst- Våfflans hand och fot. När bebis är född ska familjefoto vara i mitten istället.
Bild från Google.
Igår när jag hade fått in Vincents gamla bebiskläder i strl 50/56 från förrådet (Läs: Lasse tog in en låda), så började Vincent att ta av locket, och att kolla på plagg efter plagg, ett och ett. Han lyfte, synade, och la det bredvid lådan. Jag behövde bara titta på, Vincent skötte sorterandet åt mig. Snäll o rar pojk jag har, som tänker på sin mammas tillstånd och värk i hela kroppen. Han skonade min rygg. <3 
