Jisses amalia, ska man komma ihåg sånt? Det finns jävligt många! Ni vet redan om att jag har snart 2 barn. Dagarna de föds/föddes kommer ju givetvis stå i topp, alltid and forever. Men att skriva en förlossningsberättelse som inte ännu finns, funkar ju liksom inte. Vincents berättelse finns i ett inlägg som heter 21 maj 2009.

En gång, fick jag se Martin, ni vet yää yäää wow wow? (Han är kusin med grannen till JD eller hur det nu var..)
Och jag stod längst fram, och jag var ju dööökäääär i honom på den tiden. Han tog mig då i handen när han hoppade ner en sväng från scenen! Det var ett ögonblick av totaaal fucking lycka! :D

När jag insåg, att min andra uppkörning hade lyckats, och att jag fick godkänt, och uppkörningsnissen sa att jag skulle köra hem.. Det var en stunds glädje som hette duga. Det var för lite över 5 år sen nu.
Sån här bil, hade jag som förstabil. en saab 99 -83a.

När jag en gång (i femman) vann Arbetsförmedlingens teckningstävling, "vad jag vill bli när jag blir stor" blev jag så jävla glad. Jag hade målat en bild på mig som vuxen och kokerska (jag var jävligt noga med att det INTE heter kock när man är tjejja). Jag vann ett tårtkalas på AF i Ljungby för hela klassen.



När Lasse sa till mig en gång, "Ik hou van jou" på holländska. Jag visste inte vad det betydde, men jag listade ut det efter ett tag. Det var första gången han sa till mig att han älskar mig.
Näh, nu börjar jag fan lipa.  I will stop now.